Byte av elcentraler i Väduren, dec 06
Om det inte varit för förslaget från styrelsen med individuell mätning av elförbrukningen i varje lägenhet/lokal hade det väl knappast varit aktuellt med att byta ut elcentralerna. Även om de nu är över 30 år gamla är de knappast förbrukade. Visst ter det sig enkelt att slippa ”propparna” men de behöver åtminstone inte jag byta särskilt ofta, bara något fåtal under alla år! Visst är en jordfelsbrytare bra om man använder elektriska maskiner som borr, slipmaskin, elsåg, grästrimmer etc men detta nyttjande är väl ganska marginellt hos de flesta i våra lägenheter. Nyttjaren kan dessutom sätta en jordfelsbrytare i stickkontakten (den jordade). Inte ens på landet har jag jordfelsbrytare och när jag föreslog det för sonen tyckte han det var onödigt – man får väl vara aktsam, sa han!
Stämman i Väduren sa NEJ till individuell mätning av elförbrukningen. Självklart finns det då en viss förvåning över att elcentralerna ska bytas ut. Många av oss vet också att flera av HSBs bostadsrättsföreningar (och andra fastighetsbolag tror jag) i Haninge har gått FRÅN individuell mätning TILL kollektiv mätning av elen. Något av en paradox.
Stämmans NEJ till individuell mätning berodde säkert till stor del på att det så kallade beslutsunderlaget var så förskräckligt dåligt. Uppgifterna i räkneexemplet var inte ens baserat på verklig förbrukning i Väduren utan ett förbrukningstal framplockat för hela Sthlm som inte alls behöver överensstämma med en förort som Haninges 70-talsbebyggelse. Trots att ingen investeringskostnad presenterades genomskådade stämman förslaget.
Det finns också skäl till att ifrågasätta de glidande formuleringarna rörande statens propositioner om energibesparing. Jag har bläddrat igenom all text och bara på en halv sida nämns något om hushållsförbrukningen av el. Däremot finns avsnitt om eluppvärmda hus och att någon form av energideklaration ska göras för fastigheterna. Men det handlar inte om lamporna och spisen i lägenheten!
Varför?
Det är lite svårt att acceptera den logiska anständigheten med att, som styrelsen gjort, först teckna ett avtal för några miljoner kronor för att montera elmätare i lägenheterna och sen därefter fråga medlemmarna om de vill ha denna mätning. Eftersom medlemmarna nu sa NEJ till denna mätning konstruerar styrelsen argument för att utbytet, som styrelsen redan skrivit avtal om, ändå ska ske. (Det är lika tokigt som den härva styrelseledamöter skapade vid installationen av bredband hos oss – först får ComHem montera in tredje pliggen (som vi visst betalat för) sen drar vi egna ledningar och får böta till en fiberoptikinstallatör).
Den kostnadsfördelning som kan bli aktuell vid individuell mätning får jag återkomma till om det blir aktuellt. Redan inför stämman framförde jag synpunkter. Nu handlar det om kostnaden för nya elcentraler i lägenheterna och om det lönar sig. Det felaktiga med att nu göra jobbet har jag ju redovisat ovan. Men ”pengar i sjön” är Väduren van vid numer, särskilt var det uppenbart vid senaste tvättmaskinbytet.
Vad kostar nu nya elcentralerna? Det får vi tydligen inte veta. Låt mig uppskatta totalkostnaden till 4 tusen kronor per elcentral. Då kan vi ju enkelt säga att varje lägenhet får en årskostnad på ca 500 kronor om avskrivningstiden är 10 år. Men styrelsen kanske vill ha 20 år, då blir det väl ca 300 kronor per år. Det enda skälet för mig som bostadsrättshavare torde väl vara att jag då ska tjäna in dessa hundralappar på något sätt. Som jag ovan sagt är vare sig jordfelsbrytaren eller inköp av ”proppar” värt investeringen. För egen del ifrågasätter jag dessutom om jag verkligen kan tjäna in investeringen ens om det införs individuell mätning. Det borde väl egentligen vara detta som en utredning från styrelsen visar!
Vid en individuell mätning tillkommer givetvis viss ”mät- och administrationskostnad”. Om den beräknas till 50 kronor per avläsningsgång blir det 200 kronor per år och lägenhet som också ska betalas! Tillsammans måste vi bostadsrättshavare alltså spara in 5-700 kronor per år, sammantaget kring eller över en halv miljon kronor per år. Om dessa siffror jämförs med de sifferuppgifter som lämnades till oss på årsstämman vill det till en energibesparing på flera tiotals procent mot nu. Är det rimligt?
Å andra sidan kan vi givetvis fråga oss om det rättvisa i att lågförbrukare får vara med och betala högförbrukares energi. Golvvärme, balkongvärme, vattensängar etc drar givetvis energi men hur frekvent är dessa faciliteter? Vet inte och med tanke på att många i den nya borgerliga regeringen inte betalt TV-avgift ter det sig kanske svårt att få medlemmar med hög elförbrukning att frivilligt anmäla detta och betala en schablonavgift. Dessutom påstås att de nya platta TV-apparaterna drar mycket mer el än den gamla som jag har. En riktig analys saknas i det material som presenterats av styrelsen.
Det finns en annan fråga jag undrar över. Totalt sett har kanske elförbrukningen i lägenheterna ökat sen 70-talet. Fler och större hushållsmaskiner trots att kanske många maskiner är energisnålare nu än tidigare. Innebär detta att kablarna/ledningarna närmar sig gränsen? I så fall skulle ju många säkringar (proppar) smälla. Är det så borde detta vara ett större problem som inte hjälps av nya elcentraler i lägenheterna. (Om de inte blir uppsäkrade men så är det väl inte).
En av mina poänger är alltså att flera bostadsrättsföreningar övergått till ren och rak kollektiv elförbrukning från den individuella de tidigare haft. Främsta skälet är väl att brukarna då slipper den egna anslutningsavgiften till elleverantören. En inbesparing för var och en tycks de anse. För oss i Väduren blir det nu tvärtom eftersom vi måste investera i nya elcentraler. Nånting i det hela är uppenbart upp-och-ned eller bakofram.
Sammanfattningsvis anser jag att styrelsens beslut om nya elcentraler är felaktigt och dåligt med tanke på stämmans beslut att inte nu införa individuell elmätning. Visst kan jag säga detta på mötet den 7/12 men nog borde jag fått sagt det innan styrelsen redan bundit upp sig.
Per Tingvall, dec 2006
