Motion 2008: Var finns pengarna?
Pengar i kassan, lån hos banken eller ekonomi i balans?
Föreslår Vädurens stämma 2008 besluta
A t t en planerad ekonomisk utveckling för Väduren under 10-talet presenteras
A t t vi medlemmar framöver blir informerade om budgeten och därmed intäkts-, kostnads-, investerings- och fondpolicy.
Överfull kassakista hos Väduren under 90-talet.
Vädurens årsredovisning från 1990 hade en avslöjande formulering: ”Genom HSB Stockholms underlåtenhet att informera styrelsen om att 1990 års investeringar medfört ytterliggare försämrat resultat så har årets förlust blivit betydligt större än väntat”. Frånsett om HSB informerat eller inte så visar ändå skrivningen att styrelsen inte hade särskilt bra koll på investeringars framtida betydelse för Vädurens ekonomi. Efter detta konstaterande av de förtroendevalda i styrelsen, bl a Torben Swede, höjdes våra avgifter med 63% på 15 månader, därefter ännu 6% efter knappt 2 år. En ”hyra” som varit 2.000 kr höjdes alltså till 3.500 kr på 3 år. Vädurens intäkter ökade från 22 miljoner kr till 37 miljoner kr, drygt 15 miljoner alltså.
Allt för att styrelsen inte begrep att investeringar måste betalas, hur de betalas och ”räntan på räntan”.
Det var för ”stor” höjning. Det blev över tio miljoner i verklig vinst varje år. Man kan säga att Väduren från 1994 och nästan 10 år framåt hade en mycket full kassa. Allt kunde betalas kontant. Ventilationsunderhåll, belysningsarmaturer på P-platser och i trapphus, nya lås i alla utrymmen, ny utrustning i tvättstugorna, planteringar och miljögårdar m m – varje åtgärd för kanske 3-6 miljoner. Dessutom målades fasaderna om på alla hus, en kostnad på över 30 miljoner. Sammantaget investerades kanske omkring 100 miljoner under tio år.
Dessutom, Vädurens fastighetslån betalades av med 15 miljoner kr, nästan 20%!, varvid räntekostnaden givetvis sjönk. Som om allt detta inte räcker – det blev också pengar över till några ”spekulationsfonder” typ ”Hedge” (ni vet sådana som gjorde fiasko med bolånen i USA), Väduren satsade 10 miljoner på liknande fonder. Allt detta genom den drastiska höjningen av månadsavgiften. Bra eller inte kan väl diskuteras, vi under 90-talet betalade direkt många tiotals miljoner som boende på 10-talet kanske borde vara med och betala.
Nya kvastar och principer 2003.
Eftersom ”allt” betalades kontant från den stora kassan i Väduren de gångna åren ökade inte föreningens skuldsättning. Tvärtom som ovan sagts. Men nu började alla små som stora investeringar att avskrivas och alltså bokföras på 15-30 år. Ett litet underhållsarbete på 59.000 bokförs med kostnaden 4 tusen per år. Minns då att bara 7 år tidigare betalades renoveringen av alla fasader kontant – över 30 miljoner kronor!
Så har då avskrivningarna av arbetskostnaderna fortsatt. Väduren är väl uppe i över 100 miljoner i avskrivningar nu, blir väl en framtida kostnad i boksluten på omkring 5 miljoner varje år. Vädurens fastighetslån, som alltså minskades med 20% i mitten av 90-talet har nu ökat drastisk och lär väl vara upp i en bra bit över 100 miljoner kronor. Snart dubbelt så stora som lånen var 2003 när lånekarusellen satte igång. Dessa nya lån i storleksordningen 60 (?) miljoner kronor ska ju ända betalas på kanske 30 år. Det lär väl bli några miljoner per år i räntekostnad. Är det amorteringkostnader också? Minns nu citatet från 90 enl ovan.
Jag har vid de två senaste stämmorna visat denna utveckling och valt citatet ”Den som är satt i skuld är inte fri”. Styrelsen har hela tiden hävdat att föreningen ekonomi är god eftersom banken lånar ut nya pengar. Som ju banker brukar göra när garanten som här är 900 bostadsrättshavare och skulden är bara drygt 120 tusen kronor per lägenhet. Flera i styrelsen har också deklarerat att våra boavgifter ”först över deras döda kroppar” kommer att höjas! Det ni, det blir många nya inlånade pengar från Nordea tills de säger stopp om några år.
Vart går Väduren nu under 10-talet?
Framtida avskrivningar i resultaträkningarna och ökade räntekostnader är bara att slå fast. Det är säkert inga problem att låna upp 50 miljoner till från Nordea så att avgiftshöjning kan skjutas ännu några år på framtiden. Men förr eller senare ska ju allt betalas. Vi får väl hoppas att Riksbanken håller inflationen i schack och att bankernas räntor inte stiger så mycket. Just nu verkar det finnas mycket pengar hos bankerna men kriser har inträffat förut i Sverige!
Nog vore det kanske på plats med ett ekonomiskt rådslag i Väduren. Efter dryga 7 år med en ordentlig kassareserv följer nu kanske knappa 7 år med stora låne- och avskrivningskostnader. Hur ska det bli under nästa period? Vad ska Väduren satsa på? Ska vi leva med mycket lånade pengar eller ska vi som under 90-talet betala våra lån i förtid? Det kan vi ju göra med en avgiftshöjning lik den som gjordes i början av 90-talet!
Kan inte undvika ett annat citat, från 2005: ”För att bibehålla en god ekonomi vill styrelsen ● Öka intäkterna”. Jag frågade skriftligt ordföranden vad som kunde öka intäkterna om det inte var en avgiftshöjning. Fick inget svar men trodde väl inte att de skrev så när de avsåg att öka föreningens lånestock.
För övrigt har väl vår grannförening i Brandbergen högre månadsavgift än vi i Väduren just nu, även om de nu råkar ha bredbandsuppkoppling till alla lägenheter.
Det är i och för sig möjligt att Vädurens lånestock ska vara nästan så stor som den är nu. Men många brf inne i staden och många villaägare är himla glada när fastighetslånen vandrat ned mot 0 kronor! Frågan är vad föreningen och medlemmarna fått och får för de lånade medlen. Investeringar måste ju vara lönsamma eller nödvändiga för att de ska göras. Själv ansåg jag, rent principiellt,’ t ex att fasadrenoveringen skulle utföras med lånade medel, även om kassan var god. Det är givetvis de framtida boende som ska betala stor del av nya investeringar.
Det jag förundras över är inte bara den i mina ögon lite egendomliga investeringspolicyn (och vissa kostnader), utan den verkliga artskillnaden mellan 90-tal och nu. Därför min undran inför 10-talet.
Vi i Brandbergen (och Valla i Handen) minns väl fortfarande investeringarna och ombyggandet av Haningehem. Då hette de Formator, nu heter de AdEx.
Februari 2008